Del 3: Den lilla köksträdgården

När sommaren kommit har det förhoppningsvis börjat växa i Den lilla köksträdgården. Kanske finns det till och med grönsaker som redan börjat ge skörd.

Sockerärterna brukar vara tidiga och kanske har du kunnat skörda enstaka blad från både mangold och rödbeta till en sallad. Prova att norpa ett blad då och då från piplöken och strimla över smörgåsen och förstås att tjuva en tidig pytteliten morot bland alla plantor som vuxit upp.

Grönsakerna i din bädd är, om du följt förslaget från del 2 i serien om Den lilla köksträdgården, ganska anspråkslösa och sköter sig själva till stor del. Inga av dem behöver något särskilt skydd för att klara sig från angrepp av olika slag och det är egentligen bara sockerärterna som kan behöva lite klätterhjälp. Lös det enkelt och billigt genom att sticka ner några kvistar ris från ett nersågat träd som växterna kan slingra sig kring.

Rensa bort ogräs. Det är enkelt att se vad som inte hör hemma i bädden eftersom allt du sått tittar upp i raka rader, eller morötterna i en bred rad. Allt som växer utanför de områdena plockas bort.

 

Bredsådda morötter bildar en stor grön matta.

Vanligtvis sås morot i rader, men fröerna går lika bra att strö ut över ett större område eller en bredare rad. Det kallas för bredsådd. Skörda morötterna löpande genom att helt enkelt lyfta upp de största ur jorden, övriga står kvar och växer vidare.

 

Vattenslang skjuter upp vatten i luften mellan två odlingsbäddar.

Ett enkelt sätt att sköta vattningen på är att lägga ut en platt vattenslang med små hål i. Den trycker ut vattnet i luften och låter en tät dimma av vattenpartiklar regna ner över ett ganska stort område. Vattningen blir enkel och dessutom skonsam eftersom ingen hård stråle skuffar omkring jorden eller trycker omkull ömtåliga små plantor. Den här slangen finns att köpa i vanliga trädgårdskedjorna.

 

Vattna och försök få vattnet att stanna kvar
Fortsätt att vattna regelbundet. En bädd som består till mesta del av köpejord torkar lätt ut eftersom jorden egentligen mest består av torv. När squashen börjat bli stor är den också en riktig vattenslukare så det är bra att hitta en rutin för vattningen. Kompostlådorna där du odlar potatis behöver också ordentligt med vatten för att processen där trädgårdsskräp omvandlas till jord ska fungera.

Ett smart sätt för att hålla fukten kvar i odlingsbäddarna är att täcka jordytan med till exempel gräsklipp. Ett tjockt lager gräsklipp hindrar vatten från att dunsta, samtidigt som mikrolivet i jorden omvandlar gräset till mycket näringsrik mylla. Om du är nyfiken på den här metoden att odla, som kallas för täckodling, kan du läsa ett första inlägg om hur jag börjar täcka bar jord med gräsklipp här.

Jorden du använt i bädden innehåller en del näring och om du inte tycker dig ha tid att gödsla så gör det inget, ta det sen. Men om du vill är det alltid en fin idé att ge jorden en liten kick. Gräsklipp är som sagt fantastiskt, men det funkar också fint med nässelvatten. Ungarna här kallar det för stinkvatten och jag kan hålla med. Det är hur som helst en dunderkur för jorden och enkelt att göra själv. Recept till geggan finns här. Ännu enklare är att blanda vanligt kiss med vatten, i proportionerna 1/10, och vattna med. Det en människa kissar ut under ett år lär räcka för att göda alla grönsaker hen behöver äta under samma period...

 

Gräsklipp i en lång bädd med små gröna plantor.

Den här bädden är ungefär lika bred som din och odlad med fyra rader; lök, morot, morot och palsternacka. Mellan raderna har jag lagt ett cirka tio centimeter tjockt lager av färskt gräs. Efter en kort tid torkar det och blir brunt, men innehåller fortfarande mycket näring. Gräsklipp ger jorden näring under flera års tid, även om det inte brutits ner helt.

 

En jättestor gräshög med en liten tjej i rosa keps framför.

När din köksträdgård vuxit, vilket jag antar att den kommer att göra, har du behov av mycket gräsklipp om du ska täckodla. Jag hämtar så mycket jag behöver hos grannar med åkgräsklippare. Kyrkogårdar, parkförvaltningar, bostadsbolag och liknande kan också ha högar att nalla ur. Än så länge har ingen sagt nej när jag frågat om jag kan hämta.

 

Så nytt efter skörd
Allteftersom dina grönsaker skördas kan det bli tomma ytor i främst den bädd som består av jord. Om du vill kan du passa på att så nya grönsaker under sommaren, som ger skörd senare under hösten. Breda strängar av vanlig plocksallat är suverän att så under sommaren, så länge du är noga med vattningen. Rucola, rädisor, spenat och dill är andra grönsaker som funkar fint att så i juli-augusti i stora delar av landet. Sallat tycker om att stå med lite extra skydd i form av till exempel fiberväv när det börjar bli kyligt, kanske har du lite kvar på rullen att använda.

När hösten kommer gapar bägge bäddarna ganska tomma. Och vad sen?

Det är bra att fortsätta bygga upp jorddjupet i den bädd som består enbart av jord. Samla ihop så mycket trädgårdsskräp du kan och lägg rakt på bädden, efter att du rensat den. Under vintern bearbetar maskarna materialet till en fin mylla. Och även om inte allt har blivit till jord under våren när det är dags att så igen så har du gett bädden bästa möjliga förutsättningar inför nästa säsong. En fungerande täckodling ger 0,5 kilo gödsel (maskbajs) rakt ner i bädden - varje dygn under minst halva året, därför är det en god idé att bekanta sig med det odlingssättet. I klippet nedan visar jag hur jag täcker en bädd på hösten, det finns också klipp om hur jag sår och planterar i täckodlade bäddar.

 

[YouPlaySinglePlayer video="104,495,52786" yos yod yot ]

 

Enkelt att utöka odlingen med fler bäddar
Och så har vi den härliga komposthögen, som odlats med potatis. Sannolikt är materialet fortfarande inte nedbrutet än på långa vägar, men mer förmultnat än när du inledde din säsong. Lyft nu försiktigt upp pallkragarna, en och en. Det är lättast om ni är två som kan hjälpas åt. Om du vill kan du lägga sten eller vedträn runt bäddens kanter, precis som vid bädden bredvid, om du vill ha en väl markerad bädd. Låt högen ligga som den är, bygg på med mer material, eller lägg jord på hela bädden om du har över från något projekt. Om du lägger på jord är det bra att sedan täcka över med löv, halm, gräsklipp eller annat som skyddar jordlagret från att regna bort under hösten och våren. Nästa säsong sår du som vanligt i bädden.

De tre pallkragar du har över gör du förstås en ny skräp-bädd av, så som jag beskrev i del 1 av Den lilla köksträdgården. Ställ ut dem bredvid någon av de befintliga bäddarna, lägg tidningar i botten och runt om, fyll på med material. På så sätt kan du utöka köksträdgården allteftersom du samlat ihop material.

 

Trädgårdsskräp ligger i en hög.

Med ett kontinuerligt system för att bygga nya bäddar och fylla på de gamla kan allt kompostmaterial från trädgården komma till användning. På så sätt blir kretsloppet mer lättarbetat när en separat kompost inte längre behövs.

 

Spenat står som en grön matta under vit fiberduk.

Medan delar av köksträdgården packas ihop och förbereds för vintervila kan flera grönsaker växa ända till dess det blir mycket kallt. Spenat tål mycket kyla. Den här såddes i augusti och växte fint under fiberduk till långt in i november.

 

Sannolikt har du hunnit göra en mängd erfarenheter under säsongen. Och upptäckt sånt du vill veta mer om. Och stött på sånt som inte funkat för just dig och som måste justeras. Och förhoppningsvis har du hittat en mängd nya personer med samma intresse att bolla med. Inspireras av. Läs på om växtföljd nu. Ställ alla frågor du grunnat på till andra odlare och bli lite klokare. Samla fröer. Gör planer. Satsa. År ett är roligt att odla. Men det blir bättre sen! Hör gärna av dig om du provat att göra en odling enligt Den lilla köksträdgården. Jag är nyfiken på hur det blev för dig!

Alla delar i Den lilla köksträdgården hittar du här.

Gå gärna med i vår Facebook-grupp Trädgårdsskafferiet där vi delar erfarenheter, bilder, pepp och frågor med varandra för att kunna odla våra trädgårdar så smidigt som möjligt. Välkommen!
/Sara Bäckmo

15. januari 2016

6 svar till “Del 3: Den lilla köksträdgården”

  1. Christina skriver:

    Tack för väldigt bra och pedagogisk beskrivning av hur man kan anlägga en köksträdgård!

    En sak som jag undrar över är varför du inte behåller pallkragarna som kant på bädden? Är det bara för att du vill kunna återanvända dem i nästa bädd eller finns det någon nackdel med att behålla pallkragarna?
    Annars tänker jag att det kanske vore enklast att ha pallkragar till alla bäddar för att få väl avgränsade bäddar med tydliga kanter, och att det då också borde vara lättare att hålla täckmaterial på plats. Men det kanske finns nån nackdel med det. Berätta gärna mer om hur du tänker kring det!
    När är pallkragar bra och när ska man undvika dem?

  2. Kristina Andersson skriver:

    Jag undrar hur du gjort när du planterande sparris ? Grävde du då eller satte du i pallkragar ? Tänkte skaffa mig några plantor till våren 🙂

    • Sara Bäckmo skriver:

      Jag odlar min sparris på friland. Se till att skaffa många plantor! En odlare jag känner säger att 30 plantor är lagom för ett hushåll med några barn. Då finns det att skörda regelbundet under skördeperioden. Endast ett fåtal plantor ger väldigt lite att skörda och ganska utspridd skörd dessutom, det kan jag skriva under på. Vi har 15 plantor som är stora nog att ge skörd men har aldrig lyckats skörda så mycket på en gång att vi tyckt det varit tillräckligt för en måltid. Förra året satte jag femton plantor till och har till i år femton ytterligare att plantera. Sök gärna på bloggen efter sparris så hittar du flera inlägg med information. Hälsningar Sara

  3. Sara skriver:

    Jag är också intresserad av höra svaren på Christinas frågor om varför du inte behåller pallkragarna på. Och om när pallkragar är bra och när man skall undvika dem.

  4. Lina skriver:

    Jag vill också höra svaren på Christinas frågor ang pallkragarna! Och så undrar jag om det finns fler grönsaker som klarar att växa bra i "kompostkragarna" redan första året! Tacksam för svar, då kragarna redan står och väntar!... 🙂

  5. Lisa skriver:

    Åh, vilken bra liten serie. Jag håller på och funderar på hur jag ska planera min kommande köksträdgård och fick jättebra inspiration.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *